Artigo Revisado por pares

Strangers to Each Other? A Study in Looking at the Work of Tora Vega Holmström

2012; Taylor & Francis; Volume: 81; Issue: 3 Linguagem: Sueco

10.1080/00233609.2012.709275

ISSN

1651-2294

Autores

Patrik Steorn,

Tópico(s)

Art, Politics, and Modernism

Resumo

Click to increase image sizeClick to decrease image size Notes 1. Lars Nittve, “Nothing wrong with wishful thinking?” In John Peter Nilsson (ed.), Det andra önskemuseet/ The Second Museum of Our Wishes, Moderna museet, Stockholm, 2010, p. 19. 2. Greta Åkerlund, “Tora Vega Holmström”, Paletten, 1944:2. 3. Cecilia Widenheim (ed.), 10 historier: svensk konst 1910–1945. Ur Moderna museets samling, exhib. cat., Moderna Museet, Stockholm, 2007, p. 10. 4. Amelia Jones, Self/Image. Technology, Representation and the Contemporary Subject, New York: Routledge, 2006, p. 12. 5. Peggy Phelan, Unmarked. The Politics of Performance, London and New York: Routledge, 1993, p. 4. 6. Jill Lloyd, German Expressionism. Primitivism and Modernity, New Haven and London: Yale University Press, 1991, p. 107. 7. Patrik Steorn, Nakna män. Maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900–1915, Stockholm: Norstedts, 2006, pp. 47–48, 179. 8. Donald E. Gordon, “German Expressionism”, in William Rubin (ed.), “Primitivism” in 20th Century Art. Affinity of the Tribal and the Modern, vol. II, The Museum of Modern Art, New York, 1984, p. 370. 9. Martin Olin, “Folklivskonstruktioner. Nordiska konstnärer skildrar 1800-talets Italien”, in Sabrina Norlander (ed.), Drömmen om Italien, Nationalmuseum, Stockholm, 2004, pp. 86–93; also Eva-Lena Karlsson and Hans Öjmyr (eds.), Främlingen – dröm eller hot, Nationalmuseum, Stockholm, exhib. cat., 1996, pp. 129, 131. 10. Viviane Renaud, Hötorgskonst. Tavlorna, målarna, marknaden och publiken, Lund: Studentlitteratur, 1990, p. 18. 11. Tora Vega Holmström, I målareljus. Ur brev till Ester Almqvist, Malmö, 1960, p. 39; Birgit Rausing, Tora Vega Holmström, Stockholm: Rabén & Sjögren, 1981, pp. 107–113. 12. Rausing, 1981, p. 113. 13. Elisabeth Lidén, Expressionismen och Sverige: expressionistiska drag i svenskt måleri från 1910-talet till 40-talet, Stockholm: Rabén & Sjögren, 1974, pp. 176–178. 14. The painting had been shown at an international exhibition in London in the spring of 1914. Rausing, 1981, p. 114. 15. Of a total of ten reviews of the Baltic Exhibition, seven make no mention of Strangers or Tora Vega Holmström: Arbetet, 15 May 1914; Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning, 18 May 1914; Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, 1915; Ord & bild, 1914; Svenska Dagbladet, 23 May, 27 May and 7 June 1914. 16. “En af dessa våra skåningar är uppseendeväckande modern i sin konst …” Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 15 May 1914. 17. Hertha, 1914:14; Tidskriften Konst, 1914:10–11. 18. “… flertalet av de mera begåvade målarinnorna att utställa fritt i salarna, eller uppdelade i frivilliga sammanslutningar – efter konstnärligt kynne …” Gerda Boëthius, “Svenska kvinnliga konstnärer på Baltiska utställningen. Några anteckningar och synpunkter”, Hertha, 1914:14. 19. Klipparkivet, Nationalmuseum, Stockholm: Tora Vega Holmström I +II. For example, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 17 March 1930 and 17 November 1953. 20. Ernst Norlind, Borgebyminnen, Lund: Gleerup, 1939, pp. 160–169; Birgit Rausing, Rainer Maria Rilke och Tora Vega Holmström, Lund: Signum, 1989, pp. 42–54; Jonas Ellerström (ed.), Rilke på Borgeby. Ernst Norlind. Rainer Maria Rilke, Lund: ellerströms, 2004. 21. Rausing, 1989, p. 7; Rilke, Rainer Maria, Briefe an Tora Vega Holmström, Göteborg: Åström, 1989. 22. Ortrud Gutjahr, “På spaning efter framtiden – Längtan till Norden. Rainer Maria Rilkes Skandinavienkontakter”, Tyskland och Skandinavien 1800–1914. Möten och vänskapsband, exhib. cat., Nationalmuseum, Stockholm, 1997, pp. 408–411; Rausing, 1989, pp. 7–9. 23. “Liebe Freundin recht grossmächtig ist es in Ihnen ‘Främlingar’ - ich habe sie seit gestern vor mir und seh mich herzhaft hinein und empfinde die tragische Expansion dieser Geschöpfe, die nicht nur sich in sich tragen und halten müssen sondern auch die ganze Welt …” Letter from Rainer Maria Rilke to Tora Vega Holmström, 13 February 1914. Translated from Rausing 1989, p. 107. 24. “Aber was mich, vom ersten Augenblick an, wie etwas noch grösser Verstandenes ergriffen hat, das ist das Kind. Das Kind, das trotzdem mit seinen Augen ins Fremde hinaussieht, er weder kennend noch erkennend und doch irgendwie ihm …” Letter from Rilke to Holmström, 13 February 1914. Translated from Rausing 1989, p. 107–109. 25. Ellen Key, Barnets århundrade: studie. Del 1, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1900, pp. 28–29. 26. Rausing, 1989, pp. 112–115. 27. “Für mich ist das Kind (Sie werden das sicher verstehen) das Bedeutendste in Ihrem Bilde; soweit die Photographie das erkennen oder vermuthen lässt, ist dort auch die Malerei, die Farbe am freiesten, am Geistigsten zum Ausdruch Ihrer reinen, je gewaltigen Erfahrung geworden.” Letter from Rainer Maria Rilke to Tora Vega Holmström, 13 February 1914. Translated from Rausing, 1989, pp. 107–109. 28. His interpretation is cited, for example, in the museum's own catalogues, most recently in Cecilia Widenheim, “Tora Vega Holmström”, in John Peter Nilsson (ed.), Det andra önskemuseet, Moderna Museet, Stockholm, 2010, p. 80. 29. Bengt Lagerkvist, “Exil – Tora Vega Holmström och Ivan Aguéli”, in Cecilia Widenheim (ed.), 10 historier: svensk konst 1910–1945. Ur Moderna Museets samling, exhib. cat., Stockholm, 2007, p. 94. 30. Rausing, 1981, pp. 158–159. 31. Lidén, 1974, p. 145; Rausing, 1981, pp. 158–159. 32. “Frågan om “skånekonst” har i våra dagar främst blivit en fråga om födelseort, mantalsskrivning och organisation, inte om stil och konstnärlig vilja.” Torsten Palmér, Konst i Skåne 1904–1954, Malmö: Allhems förlag, 1954, p. 12. 33. Anna Tellgren & Jeff Werner (ed.) Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar. Kulturpolitisk forskning #3Statens kulturråd, Stockholm, 2011, especially Linda Fagerström: “Konst och kön i kontinentens närhet: Malmö konstmuseum” that deals with the representation of Holmström at this museum. 34. Neither Folke Edwards, Från modernism till postmodernism: svensk konst 1900–2000, Signum, Lund, 2000, nor Merete Lindgren (ed.), Svensk konsthistoria, Signum, Lund, 1986, refers to Holmström, but her works are discussed in Sven Sandström (ed.), Konsten i Sverige. D. 2 [Från 1800 till 1970], Norstedt, Stockholm, 1988; Sofia Danielson, Signums svenska konsthistoria [Bd 12], Konsten 1915–1950, Signum, Lund, 2002; and Lena Johannesson, Konst och visuell kultur i Sverige. 1810–2000, Signum, Stockholm, 2007. 35. Ragnar Hoppe, Nutida svenskt måleri. En översikt, Stockholm: A.-B. Svensk litteratur, 1936, Part 1, pp. 157–158, Part 2, pp. 61–65. 36. Rolf Söderberg, Den svenska konsten under 1900-talet. Måleri, skulptur och grafik, Stockholm: Bonniers, 1955, p. 47. 37. Lidén, 1974, pp. 102–103; Elisabeth Lidén, “Bildkonsten 1909–1945”, in Sven Sandström (ed.), Konsten i Sverige Från 1800 till 1970, Stockholm: Norstedts, 1994 [first publ. 1974], p. 358. 38. Rausing, 1981, p. 5. 39. Birgit Rausing, “Tora Vega Holmström 1880–1967”, in Louise Robbert (ed.), “Den otroliga verkligheten”: 13 kvinnliga pionjärer, exhib. cat., Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm: Carlsson, 1994, p. 145. 40. Barbro Werkmäster, “Att överskrida sina gränser – om kvinnliga modernister”, in De berömda och de glömda. Kvinnliga svenska modernister 1900–1930, exhib. cat., Mjellby konstmuseum, Mjellby, 2006. 41. “Det svenska avantgardet som sådant är ett förbisett kapitel i den konsthistoriska forskningen, de kvinnliga konstnärernas roll i detta ännu mindre studerat.” Lea Vergine (ed.), Andra hälften av avantgardet 1910–40. Kvinnliga målare och skulptörer inom de tidiga avantgardistiska rörelserna, Stockholm: bokomotiv, exhib. cat., Kulturhuset, Stockholm, 1981. 42. Werkmäster 2006, pp. 66–67. 43. “Du vet jag vill inte blanda ihop kvinnosak och konst. Agnes [Wieslander] känner på samma sätt. Vi är utleda intill döden att alltid i vårt arbete bedömas i första hand som kvinnor. Ja, ända till Törneman så har han aldrig jämfört mig annat än med kvinnor, när han velat säga något lugnande. Varför ska vi inbjuda dem att betrakta oss ur den synpunkten? – Konsten står över stridsvimlet.” Letter from Tora Vega Holmström to Svea Larsson, 8 December 1919. Translated from Rausing, 1981, p. 135. 44. Werkmäster, 2006, pp. 54–55. 45. Anne Middleton Wagner, Three Artists (Three Women). Modernism and the Art of Hesse, Krasner, and O'Keeffe, Berkeley, Los Angeles, London: University of California Press, 1996, pp. 25–27. 46. Yvonne Eriksson, Att teckna ett liv: Om Vera Nilssons konstnärskap, Stockholm: Signum, 2010, pp. 9–11. 47. Jones, 2006, pp. 5–7. 48. Jones, 2006, p. 8. 49. Jones, 2006, p. 10.

Referência(s)