Sewn boats of the North: A preliminary catalogue with introductory comments. Part 1
1985; Taylor & Francis; Volume: 14; Issue: 1 Linguagem: Inglês
10.1111/j.1095-9270.1985.tb01200.x
ISSN1095-9270
Autores Tópico(s)Archaeological Research and Protection
ResumoInternational Journal of Nautical ArchaeologyVolume 14, Issue 1 p. 33-62 Sewn boats of the North: A preliminary catalogue with introductory comments. Part 1 Christer Westerdahl, Christer Westerdahl University of Umeå, Department of Archaeology, S-90187 Umeå, SwedenSearch for more papers by this author Christer Westerdahl, Christer Westerdahl University of Umeå, Department of Archaeology, S-90187 Umeå, SwedenSearch for more papers by this author First published: February 1985 https://doi.org/10.1111/j.1095-9270.1985.tb01200.xCitations: 2AboutPDF ToolsRequest permissionExport citationAdd to favoritesTrack citation ShareShare Give accessShare full text accessShare full-text accessPlease review our Terms and Conditions of Use and check box below to share full-text version of article.I have read and accept the Wiley Online Library Terms and Conditions of UseShareable LinkUse the link below to share a full-text version of this article with your friends and colleagues. Learn more.Copy URL Share a linkShare onEmailFacebookTwitterLinkedInRedditWechat References Aleskovskij, M. Ch., 1969, Ladja v iz Novgoroda (Boat finds in Novgorod). Sovjetskaja Archeologija Moscow. Andersen, H., 1951, Det femte store mosefund. Våbenfundet i Illerup Ådal. Kuml Årbog for Jysk Arkaeologisk Selskab: 16 (ill, Denmark nos 10, 17).Århus. Arbman, H., 1940, Der Årby-Fund. Das Årbyboot-: 77–85 (Sweden No. 22 Valkijärvi: 82ff figs 42. 43). Acta Archaeologica XI Copenhagen. Arwidsson, G., 1942, Valsgärde 6. Die Birkenrindenmatten (The birch bark mats): 104–9 (p. 104 sewing technique fig. (Abb) 76. (Boat-grave finds from the Vendel Period 500–650 AD in Sweden). Basch, L., 1981, Carthage and Rome: tenons and mortises. The Mariner's Mirror 67.3: 245–50. London . Berg, G., 1935, Sledges and wheeled vehicles. Ethnological studies from the view-point of Sweden, Nordiska Museets Handlingar No. 4: 22–3. Stockholm. Berg, G., 1979, review of Cederlund 1978. Rig: 75–6. Stockholm. Bergens Museums Årbok, 1903 (Shetelig No. 7: 8f (Norway No. 5—Halsnoy) 1953 No. 4: 56–7 (Norway No. 12-Valderøy). Bergen Booth, B., 1984. A handlist of maritime radiocarbon dates IJNA 13: 189–204. Bottnisk Kontakt I, 1982, Maritimhistorisk konferens (Conference of Maritime History) Skrifter från Ornsköldsviks museum I. ed. by C. Westerdahl Ornsköldsvik. English summary. Bottnisk Kontakt II, 1984, Maritimhistorisk konferens (Conference of Maritime History) held in Mariehamn, Åland in February 1984, prepared for publication in September, 1984. Broadbent, N., 1982, Båtbyggare vid Kågeälv (Stone Age boat-builders at the Kåge river of Northern Västerbotten, Sweden), C Westerdahl ed., Bottnisk Kontakt I: 38. Ornsköldsvik. Brøgger, A. W., Falk Hj. & Shetelig, H., 1917, Osebergfunnet bind I: 355, 359–62 (Norway No. 5—Halsnøy). Kristiania (Oslo). Brøgger, A. W. & Shetelig, H., 1951, The Viking ships. Their ancestry and evolution: 33f (Norway No. 12) photo p. 25 of the 1971 edition. Oslo. Brøndsted, J., 1957, Danmarks oldtidl: 218–9 (Neolithic log boats) Copenhagen. Brusic, Z., 1968, Istraivanje antike luke kod Nina. Diadora No. 4: 203–9 (On the sewn wrecks of Nin, Croatia, Yugoslavia). Zagreb. Bøe, J., 1942, Fra ledens fortid. Viking: 175–93 (On the sea route near the Valderøy boat Norway No. 12). Oslo. Calonius, I., 1929. Handelsvägarna från Vita havet till Bottniska viken (Trade routes from the White Sea to the Bothnian bay) Budkavlen 2: 44–51.Åbo/Turku. Carlheim-Gyllensköld, V., 1900, Pååttionde breddgraden: 188–90 (On sewn Russian ships at Spitsbergen/Svalbard).Stockholm. Casson, L., 1963, Sewn boats (Virgil Aen VI413–4) Classical Review: 257–9. London. Casson, L., 1971, Ships and Seamanship in the Ancient World. Princeton , New Jersery (particularly: 9f, 201 f on sewn boats. Cederlund, C. O., 1977, Recording the remains of a sewn boat found at Skeppargatan 4 in Stockholm, in S. McGrail ed. Sources and Techniques in Boat Archaeology Symposium 1976. BAR Supplementary Series 29. National Maritime Museum, Greenwich, Archaeological Series No 1: 191–203 with a discussion. London. Cederlund, C. O., 1978, Ett fartyg byggt med syteknik. En studie i marinarkeologisk dokumentation Statens historiska musem (National Maritime Museum) rapport No 7. Stockholm. The 4, Skeppargatan, boat, Sweden No 42. Chittick, N., 1980, Sewn boats in the Western Indian Ocean and a survival in Somalia. IJNA 9: 297. Christensen, A. E., 1966, Fra vikingskip til motorsnekke (On Norwegian boat history). Oslo. Christensen, A. E., 1975, Bårsetboot. Reallexikon der Germanischen Altertumskunde, vol 2: 74–5 New York . Christensen, A. E., 1977, En nordrussisk båt i Tromsø museum. Ottar 94–95 Tromsø. (On the Archangelsk boat at the museum of Tromso). Christensen, A. E., 1979, see Faerøyvik, B. & Faerøyvik, O., 1979. Christensen, A. E., 1984, Sewn boats in Scandinavia, in Sean McGrail Aspects of Maritime Archaeology and Ethnography, National Maritime Museum, Greenwich. Credland, A. G., 1982, Sewn Boats of Lapland and Muscovy. Mariner's Mirror 3/82: 315–6. London . Credland, A. G., 1984, Sewn Boats of Lapland. Mariner's Mirror 1/84: 81. London . Crumlin-Pedersen, O., 1969, Das Haithabuschiff. Berichte über die Ausgrabungen in Haithabu-Bericht 3 Neumünster (on the Viking ship find in Haithabu, N Germany, with comments on Slavonic boat-building in the area). Crumlin-Pedersen, O., 1972, Skin or Wood Ships and shipyards, sailors and fishermen: an introduction to maritime ethnology. ( O. Hasslöf et al eds). Crumlin-Pedersen, O, 1984, The Boats. Slusegård III Copenhagen (in prep). Drake, S., 1918, Västerbottenslapparna under förra hälften av 1800-talet. Etnografiska studier. Diss. Stockholm. New ed. 1979—Umeå: 73–77 (196–200) concerning South Saami life in the first part of the 19th century. Dreijer, M., 1969, Arkeologiskt nytt från Åland 1968. Åländsk odling Mariehamn: 160f (Karrböle, Finland No 8). Dreijer, M., 1979, Det åländska folkets historia I. Från stenåldern till Gustav Vasa (as above: 65, 107). Mariehamn. von Düben, G., 1873, Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske. Ethnografiska studier. Stockholm. New edition 1977, Stockholm, pp. 92–7. (General work on the Saamis.). Ehrenmalm, A., 1743, Resa genom Vesternorrland til Åsehle lappmark: 96–9 (on sewn boats wielded by Saami rowers in rapids). Stockholm (German translation together with Högström 1748, Copenhagen). Ekman, C, 1954, Melbödaskeppet. Unda maris 1953–54: 18, 40 (footnotes-on sewn boat terminology). Gothenburg. Ellmers, D., 1972, Frühmittelalterliche Handelsschiffahrt in Mittel- und Nordeuropa. Offa-bücher, vol. 28. Schriften des Deutschen Schiffahrtsmuseum No 3, Neumünster and Bremerhaven. New edition planned for 1984. Engelhardt, C., 1865, Nydam Mosefund 1859–63. Senderjyske og Fynske Mosefund bind II. New ed. 1970: 12 pi IV (Nydam-Denmark No. 3). Copenhagen. Engelhardt, C., 1869, Kragehul- og Vimosefundene. Senderjyske og Fynske mosefund bind III: 25, pi. 15 (Denmark No. 8) new edition 1970. Copenhagen. Eskeröd, A., 1956, Early Nordic Arctic Boats. Arctica Studia ethnographica Upsaliensia XI. Uppsala. Faerøyvik, B. & Fett, P., 1943, Fjørtoftbåtane (II). Bergens Museums Årbok Historisk-antikvarisk rekke No 3 (Norway No 3). Bergen. Faerøyvik, B., 1934, Halsnøy-baaten. Norrøna Bragarskrá 8th Ann. Vols 8–10, Dec. 1934: 113–8 (Norway No. 5). Björgvin (Bergen). Faerøyvik, B., 1935, Baatbyggjikunsti ved Ishavs-strendene (Boat-building at the coasts of the Arctic Ocean). Norrøna Bragarskrá Sept/Nov 1935. Bjørgvin/Bergen (On the Russian shnjaka of Skolt Lapp or Carelian usage, as being of Norwegian origins). Faerøyvik, B. & Faerøyvik, Ø., 1979, Inshore Craft of Norway ( A. E. Christensen ed.): 114f (Saami boats). Oslo. V. Fenwick (ed.), 1978, The Graveney Boat National Maritime Museum Greenwich Archaeological Series No 3BAR British Series 53. London/Oxford (Treenails pp. 221ff). Fjellström, P., 1980, Olof Rudbeck d y:s Lapplandsresa år 1695. Etnologiska kommentarer till en 300-årig handskrift. Vitterhetsnöjen. Läsning för humanister och andra. Till Magnus von Platen den 1 maj 1980. Umeá (On a Lappland journey of Olof Rudbeck Jr-encountering sewn boats in the Tome river) pp. 90–1. Forssell, H., 1981, A Boat Find at Mekrijärvi. A Preliminary Report. The Maritime Museum of Finland. Annual Report 1980 pp. 2–9.Helsinki (Finland No. 15). Forssell, H. 1982, Mekrijärvibåten: Bottnisk kontakt I ( C Westerdahl, ed.). Örnsköldsvik: 39–44 (as above). Forssell, H., 1983, Fynd av sydda båtar i Finland Skärgårdsmuseet i Pernå, skrifter, No 1. Helsingfors. Forssell, H., 1984, Mekrijärvifyndet och handelsvägen Ladoga-Bottenviken (Mekrijärvi-no-15- and the trading route from Lake Ladoga to the Bay of Bothnia) Bottnisk Kontakt II Marihamn (in preparation). Gjessing, G., 1941, Båtfunnene fra Barset og Øksnes. Tromsø museums årshefter, kuliurhistorisk avd No 8 vol 58 (1935) Tromsø (Norway Nos 2, 13). Goes, D., 1540, Deploratio Lappianae gentis et Lapponiae descriptio (Swed. transl. Lappska folkets nöd)Lapplands beskriming) Stockholm, 1915: 94–5. Graan, O., 1672 (1899), Relation om lapparne. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv XVII: 2 s 19f. Uppsala. Granlund, J., 1940, Träkärl i svepteknik. Nordiska Museets Handlingar No. 12. Stockholm (On sewing in wooden vessels/containers). Granlund, J., 1947, Sjöfart, skeppoch båtar hos Olaus Magnus. Sjöhistorisk årsbok Stockholm: 14–9 (On sewn boats with Olaus Magnus 1539, 1555). Green, C, 1963 (1968), Sutton Hoo. The Excavation of a Royal Ship Burial.: 60ff(Ashby Dell). London. Greenhill, B., 1971, Boats and Boatmen of Pakistan, London. Greenhill, B., 1976, Archaeology of the Boat. London . Hale, J. R., 1980, Plank-built in the Bronze Age. Antiquity LIV: 118–127. Cambridge . Hallström, G., 1910, Båtar och båtbyggnad i ryska lappmarken. Fataburen 1909: 85–100.Stockholm (The only existing documentation of the building of a sewn boat- in Notosersk, Nuotjaur, peninsula of Kola, in 1909). Hammarstedt, N. E., 1909, En lappsk båt. Fataburen 1908: 149–55 (Sweden No 28a). Stockholm. Hansen, E. H., 1962, Båden der var syet sammen. Skalk No. 4: p 3–6. Højberg (On the Slusegárd boats, Denmark No. 2, which Hansen erroneously treats as having been sewn all over- ref. to Crumlin-Pedersen, 1984). Hansen, K. & Skamby, M., 1981, Barkbåde Vikingeskibshallen i Roskilde: 3f. Roskilde (Sweden No. 40). O. Hasslöf, H. Henningsen & A. E. Christensen (eds.), 1972, Ships and shipyards, sailors and fishermen: an introduction to maritime ethnology. Copenhagen . Hasslöf, O., 1972, Huvudlinjer i skeppsbyggnadskonstens teknologi. In: Hasslöf et al. Copenhagen. Also in Norveg, Tidsskrift for folkelivsgranskingl Journal of Norwegian Ethnology 14, Oslo-Bergen-Trondheim, 1970. Hildebrand, H., 1879, Sveriges medeltid I. Stockholm.: 1013 (On the medieval 'tagbaenda' boat, mentioned in a Swedish regional law). Hirsjärvi, A., 1937, Akeellista veneenrakennustekniikka (Primitive boat-building technique). Suomen museo XLIX. Helsinki. Summary in German: 90–4. Å. Holmbäck & E. Wessén (eds.), 1979, Svenska landskapslagar. Femte serien: Äldre västgötalagen pp. 183, 189 (after Schlyter, 1837 cf. Hildebrand, 1879). 2nd ed. Stockholm (On the medieval 'tagbaenda' boat mentioned in a Swedish medieval law, of which this is the latest edition). Hourani, G. F., 1963, Arab Seafaring Beirut: 91f (sewn boats in the Indian Ocean). Humbla, P., 1950, Om Björkebåten från Hille socken. Från Gästrikland 1949. Gavle. pp. 5–41, fig. 6 p. 11 (repair) (Sweden No. 39). Humbla Ph. & Post, L., 1937, Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden. Göteborgs Kgl Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle Handlingar 5e följden Ser A. Vol. 6, No 1: 5–77. Gothenburg. Högnäs, P. O., 1983, Åländska storbåtar. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 2/83. Stockholm (On boat building in the Åland islands, the use of treenails). Högström, P., 1746, Beskrifning öfwer de til Sweries Krona lydande Lapmarker. Stockholm. New ed. 1980, Umeå: 111–114. German translation in 1748, together with Ehrenmalm 1743 in the same year (Copenhagen). Itkonen, T., 1926, Suomen kansanomaiset veneet (Finnish vernacular boats). Suomen museo XXXIII. Helsinki. Summary in German. Itkonen, T., 1934, Vanhaa Hauhoa. Vesikulkuneuvot. Kansatieteellinen arkisto I Vammala (Finland No. 3, Hauho). Itkonen, T., 1939, Kolttalappalaisten veneet (Skolt Saami boats). Suomen Museo XLVI. Helsinki. Summary in German. Itkonen, T., 1942, Suomen ruuhet (Finnish log boats). Kansatietellinen arkisto V 1941. Vammala : 1–172. Summary in German. Itkonen, T., 1957, Båt. Finland. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid II: (column) 473. Malmö, etc. Jansson, S., 1979, Stockbåtar: utveckling och sägner. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 4/79 5f. Stockholm (First mention of Sweden No. 28b). Johansen, O. S., 1976, Tidlig nordnorsk båthistorie. Ottar 86. pp. 34–35 (Norway No. 9 Sand in Tjeldøya). Tromsø. Johnstone, P. and McGrail, S., 1980, The Sea-craft of Prehistory (An experimental skin boat: 108f, cf. Marstrander 1976). London. H. Kahl (et al, eds), 1971, Hjortspringbåten som kulturaktivitet Roskilde (On building a replica of the Hjortspring boat, Denmark No. 1). Kalm, P. 1753–69 (1904), Resa till Nona Amerika I-III (trans, to several foreign languages, including English—Travels in North America. On birch and elm bark canoes) 7f, 1971–4. Last edition Helsingfors (Helsinki). Korhonen, O., 1982a, Samisk-finska båttermer och ortnamnselement och deras slaviska bakgrund. Skrifter utgivna av DAUM Ser A Dialekter No 3: 72–81. Umeå. Diss. Uppsala. Korhonen, O., 1982b, Håp- vad är det för båt? C Westerdahl (ed.) Bottnisk Kontakt I: 27–36. Ornsköldsvik. Larsen, A., 1934, Sjøsamene som båtbyggere i gamle dager. Håløygminne: 257–8. Harstad (On Sea Saamis as boatbuilders in former days). Levin, M. G. & Potapov, L. P., 1961, Istoriko-etnograficskij atlas Sibiri Akademija ja Nauk SSSR. Moskva-Leningrad. Lindquist, S., 1924, Båten från Fiholm, Västmanland. Fomvännen: 224–5 with ill. Stockholm (Sweden No. 41). Lindqvist, C., 1983, Arktiska hällristningsbätar. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 1/83 Stockholm. Loménie de Brienne L.-H., 1654 (1917), In P. Bonnefon (ed.): Mémoires de Louis -Henri de Loménie, Comte de Brienne dit lejeune Brienne Tome 2e. Societé de l'Histoire de Frånce: 317. Paris (on bark sledges in the form of a boat). Lorentzson, M., 1984, Näverkistor i Nödinge, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1983–84:236–8. Skara (On a recent find of sewn bark coffins). Lukkarinen, J, 1917, Eräs muinainen kulkutie Laatokan ja Oulunsuun välillä (Something on the ancient route between lake Ladoga and the estuary of the Oulu river/the Bothnian Bay). Suomen museo XXIV. Helsinki . Lundius, N., 1671 (1905), Descriptio Lapponiae. Svenska Landsmdloch Svenskl Folkliv XVII: 5. Uppsala. Løken, T., 1976, Mølen -et arkeologisk dateringsproblem og en historisk identifikasjonsmulighet. Universiteiets Oldsaksamling Årbok 73–4. Oslo (On Sweden No. 39—Björke). McGrail, S., 1981, The Brigg Raft and her Prehistoric Environment National Maritime Museum, Greenwich, Archaeological Series No. 6, BAR British Series 89, London. Magnus, B., 1981, Halsnøybåtens tekstiler. Arkeo Bergen. Magnus, O., 1555 (1976), Historia de gentibus septentrionalibus. Historia om de nordiska folken last ed. of the Swedish translation, chapters 4:10,2:9 Venice/Stockholm. Malm, A. V., 1851, En vinter och tvenne somrar 1841–42: 50. Gothenburg (Note on a small boatyard at the village of Boris Gleb on the Russian side of the Norwegian border, where sewn boats were made). Manker, E., 1947, De svenska fjEaUllapparna Stockholm: 464,484,499 on finds of sewn boats—as below). Manker, E., 1950, Die lappische Zaubertrommel. II. Die Trommet als Urkunde geistigen Lebens. Acta lapponica VI. Stockholm [Boat figures on shaman drums p. 56 (ill) 57]. Manker, E., 1953, The Nomadism of the Swedish Moutain Lapps. The Siidas and their migratory routes in 1945. Nordiska museet: Acta Lapponica VII: 129 (Sweden No. 23, St. Sjöfallet): 173 (No. 37, Hangajaure) 205 (No. 7 Lilla Arksjön). Stockholm. Manker, E., 1968, Skogslapparna i Sverige (Forest Saamis in Sweden). Nordiska museet: Acta Lapponica XVIII: 101 (Sweden No. 26, Lundbacken, pp. 212–214, figs 127–28 p. 211 on the Soukolojärvi sledge or boat No. 21). Stockholm. Manninen, I., 1917, Veneiden ompelusta pohjoisessa Aunuksen Karjalassa (Sewn Boats in Northern Carelia). Suomen museo XXIV: 59–63. Helsinki . Manninen, I., 1957, Fortbewegungs- und Transportmittel. Kansatieteellinen arkisto 13: 11–49 (particularly pp. 44–49) Helsinki . Marstrander, S., 1963, Østfolds jordbruksristninger Oslo (rock carvings in the Oslo area and boat types symbolized, preferably, according to M, hide boats). Marstrander, S., 1976, Building a hide boat. An archaeological experiment. IJNA 5.1: 13–22. London . Cf Johnstone, 1980. Morcken, R., 1980, Langskip, knarr og kogge Bergen. English summary p. 29f (on the function of the rib lashing of Viking Age ships of the Oseberg/Gokstad type). Muller-Wille, M., 1970, Bestattung im Boot. Offa 25/26 1968–69. Neumünster (particularly p. 26ff). Müller-Wille, M., 1974, Boat Graves in Northern Europe. IJNA 3: 187–204. London . Mülliner, A., 1892, Ein Schiff im Laibacher Moore. Argo No. 1 pp. 1–7. Laibach (Ljubljana). Myhre, B., 1980, Ny datering av våre eldste båter. Arkeo, Arkeologiske Meddelelser fra Historisk Museum/University of Bergen: 27–30. Bergen (Dating by 14C of Norway No. 3 Fjørtoft, No. 5 Halsnøy and No. 12 Valderøy). Naskali, E., 1980, A boat find in Rääkkylä. A preliminary report on the find: 2–7. The Maritime Museum of Finland. Annual Report 1979. Helsinki (Finland No. 12 Koiralampi). Nicolaisen, O., 1893, Undersøgelser i Nordlands amt i 1892. Foreningen til Norske Fortidsmindesrnaerkers Bevaring. Aarsberetning for 1892: 1–2. Kristiania (Oslo). (Norway No. 6 Kjerringøy). Nikkilä, E., 1936, Satakuntalaisen palko-1 haaparuuhen valmistus. Satakunta X. Vammala . Nikkilä, E., 1946, Satakuntalainen haapio sekä sen aikaisempi levinneisyys Suomessa. Satakunta XIII. Vammala (On expanded aspen dugouts of the district of Satakunta in Finland). Nikkilä, E., 1947, En satakundensisk äspingoch desseurasiskamotsvarigheter. Folkliv XI: 33–46.Uppsala (The aspen dugouts of Satakunta with Eurasian counterparts). Nordewall, E., 1832, Om jordhvarfven vid Södertälje och om några jordfynd, gjorda vid kanalgräfningen derstädes. Kgl Vetenskapsakademiens Handlingar Stockholm (On treenailed boat finds in Södertälje in 1799). Oldeberg, A., 1956, ' Tjautjerfyndet' i Västerbotten och några paralleller till de däri ingående föremålen. Fornvännen: 237–40. Stockholm (Sweden No. 18 Tjautjer). Olofsson, O., 1936, Rep av trä och näver, Norrbotten: 117–55. Luleå (On ropes made of bark and wooden fibres). Olofsson, O., 1965, En 'sydd' båt. Svensk fiskeritidskrift: 141–3. Södertälje (Sweden No. 34a Giltjaur). Palmquist, E., 1674 (1898), Några—Observationer öfwer Rysslandh—Stockholm, point 10 p. 5 (General observations on Russia, e.g. sewn boats). Past, E., 1946, Lodjan—en urgammal segelfartygstyp i Estland. Unda maris. 1945. Gothenburg (On an Estonian sailing barge type, formerly sewn, like the Russian lodja (ladja, ladka).. Paulaharju, K., 1966, Viimeiset venelöydöt Pohjois-Suoraessa. Kellon-Haukipulaan kotiseutujulkaisu II: 47–55. Oulu (On new boat finds in Northern Finland, including Finland No. 4 Haukipudas, No. 6 Pohjois-li, No. 17 Pudasjärvi). O. P. Pettersson (eds L Bäckman & R. Kjellström, 1979. Kristoffer Sjulssons minnen om Vapstenslapparna under förra hälften av 1800-talet. Nordiska museet: Acta Lapponica 20: 149–50.Stockholm (c.f. Drake S: 1918/1979) (On a Southern Saami community during the first part of the 19th century). Philipsen, P. S., 1983, En analyse of danske stammebåde (Analysis of Danish log boats) unpublished thesis with a catalogue of c. 230 boats. Piper, G. A. 1710, Landshövdingen G. A. Pipers minnen: 41–7. Stockholm. (The memories of Swedish POW during the Great Nordic War with Russia under Peter the Great, mentioning a transport with sewn boats.) Published 1902. Pitot, A. & Daget, J., 1948, Les barques du moyen Niger. Paris . Polo, M., 1299 (1964), Marco Polos resor (Swedish translation by B. Thordeman): 72. Stockholm (On sewn boats in the Arabian Persian Gulf). Pomey, P., 1981, L'Epave de Bon-Porté et les bateaux cousus de la Méditerranée. The Mariner's Mirror 67.3: 225–44. London . Prins, A. H. J., 1975, Development in arctic boat design: efflorescence or involution Netherlands-Swedish symposium on developments in Scandinavian arctic culture Febr 1974 University of Groningen: 12–30. Groningen. Ränk, G., 1935, Zwei seltene Bootfunde aus Estland. Sitzungsbericht der estnischen Gelehrten Gesellschaft 1933: 304–15 (Estonia No. 1, Hara, and No. 2, Narva). Rasmussen, H., 1953, Hasselø-egen. Et bidrag til de danske stammebådes historie. Kuml Årbog for Jysk Arkaeologisk Selskab—catalogue of log-boats found in Denmark p. 40 (Denmark No. 9.) Århus. Regnard, J. E., 1731, ( éd) Les Oeuvres de Mr Regnard Tome I Voyage de Laponie: 96–7 (1681). Paris. Swedish translation 1946, Resa i Lappland: 17 footnote: 157–9. Stockholm. Rehn, S., 1671 (1897), En korrt Relation om lapparnas Lefwerne och Sedher sampt i många stycken Grofwe wildfarelser. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv XVII. Uppsala. Reymert, P. K., 1976, Bårsetbåten—spor etter samisk-norsk kulturblanding. Ottar 86: p 29–32. Tromso. Rosenberg, G. (with Knud Jessen and Frederik Johannessen), 1937, Hjortspringfundet. Nordiske Fortidsminder III: 1. Copenhagen(Denmark No. 1). Sammlung zur ‡änischen Geschichte 1.4: 74 Kong Christian den Fierdes Reise (The Journey of King Christian IV of Denmark/Norway, in 1599). Copenhagen, 1773 (Observations of sewn boats outside the Kola coast). Schefferus, J. (Scheffer, J.), 1673, Lapponia (History of Lappland). Several translations in to foreign languages in the following years. Swedish translation in 1956 by Nordiska Museet: Acta Lapponica VIII: 282–3. Stockholm . Schlyter, D. C. J., 1837, Samling af Sweriges Gamla Lagar. Åldre Västgbtölagen (The first edition of the medieval regional laws where is mentioned the 'tagbaenda' boat type (cf. Hildebrand, 1879, and Holmbäck/Wesseń, 1979). Severin, T., 1982, In the Wake of Sindbad. National Geographic Magazine July: 3–37. Washington D.C. (cf Marco Polo). Shetelig, H., 1903, in Årbok Bergens Museum No. 7: 8f, ill figs 5–12 (Norway No. 5-Halsnøy). Shetelig, H., 1916, Tidlige baatgraver. Oldtiden VII. Oslo: 86–7—cf Nicolaissen, 1892. Shetelig, H., 1917, see Brøgger et al., 1917. Shetelig, H., 1951, see Brøgger Shetelig, 1951. Shetelig, H. & Johannessen, F., 1929, Kvalsundfundet og andre norske myrfund av fartøier Bergen (Catalogue of bog-found Norwegian boats: 41ff. Norway No. 5 Halsnøy: 42, No. 7 Lauvåsvik: 49, No. 13 Øksnes: 49 before the excavation cf Gjessing, 1941). Sirelius, U. T., 1913, Primitive konstruktionsteile an prähistorischen schiffen (Primitive constructional parts in prehistoric ships). Finnisch-ugrische forschungen XIII. Helsinki. Sirelius, U. T., 1919, Suomen kansanomaista kultturia (The vernacular culture of Finland) I,425-8. Helsinki. Slaski, K., 1979, Slawische Schiffe des westlichen Ostseeraumes (Slavonic ships in the western part of the Baltic). Offa 35, 1978; 116–127. Neumünster. Smolarek, P., 1963, Zabytki szkutnictwa skandynawskiego (Relics of Scandinavian shipbuilding), with summary in English. Prace Muzeum Morskiego w Gdansku Tom I ill: 37 (Ludwig: Denmark No. 1 Njortspring). Gdansk. Sperber, H., 1912, Zur Terminologie des germanischen ShifTbaus. Wörter und Sachen Kulturhistorische Zeitschrift für Sprach- und Sachforschung: 78–80. Heidelberg. Stenberger, M., 1956, Tuna in Badelunda. A grave in central Sweden with Roman vessels. Acta archaeologica XXVII: 17 (Sweden No. 43). Copenhagen . Stenberger, M., 1964, Detforntida Sverige (Ancient Sweden): 614, Uppsala (Sweden No. 43). Stenvik, L., 1980, Samer og nordmenn sett i lys av et uvanlig gravfunn fra Saltenområdet. Viking 43, 1979: 127–39. Oslo . Sturlason, S. (13th century), 1951, Heimskringla III (ed. Adalbjarnarson Bjarni) Islenzk Fornrit XXVIII bindi. Reykjavik pp. 311–2 (On Saamis building a sewn boat for a Norwegian king, Sigurd Slembadiaekn). Norwegian translation in 1899 (G. Storm) Heimskringla II Inges saga. Chapter 6 pp. 593–4 (Norges Kongesagaer). Kristiania (Oslo).. Tauber, H., 1966, Danske Kulstof-14 dateringer af arkaeologiske prever II. Aarbeger for nordisk oldkyndighed og historie Copenhagen (Denmark No. 5.14 C-datings of Danish archaeological objects, including boats). Tilas, D., 1745 (1966), Curriculum vitae. ed. Wichman. Holger Stockholm : 18 Iff (Mentioned Sweden No. 38 Tuggen, Ume river). Tornaeus, J., 1671 (1900), Berättelse om Lapmarckerna och deras Tillstand. Svenska Landsmål och Svenskl Folkliv XVII. 3, Uppsala 1900: 5 1ff. Troels-Smith, J. N., 1946, Stammebaade fra Aamosen. Fra Nationalmuseets Arbejdsmark 1946: 15–23 (16–17, 18–20 on log boats). Copenhagen. Valonen, N., 1952, Geflechte und andere Arbeiten aus Birkenrindenstreifen unter besonderer Berücksichtigung flnnischer Tradition. Kansatietellinen arkisto IX. Vammala. (On works of birch bark, particularly in Finland). Varenius, B., 1979, Bulverketbåten- ett gammalt fynd i ny belysning. Statens sjöhistoriska museum (The National Maritime Museum) rapport No. 11. Stockholm (p. 41 on treenails). Vilkuna, K., 1967, Studien iiber alte finnische Gemeinschaftsformen. Firmisch-ugrische Forschungen 36: 1–180.111. p. 85-(routes to the White Sea, after Calonius 1929). Helsinki. Vilkuna, K., 1975, Der Hintergrund des nordischen Kirchbootswesens. Ethnologia Scandinavica, Journal of Scandinavian Ethnology Lund (On the church boat system of Scandinavia). Vorren, ø., 1958, Sydde båter (Sewn boats). Ottar 18: 20–22. Tromsø. Vrsalovic, D., 1974, Istrazivanja i zastita podmorskih arheoloskih spomenika u SR Hrvatskoj English summary, Zagreb (On the sewn Nin wrecks of Croatia-cf Brusic 1968, pp. 54–5, 240). Wahlberg, E., 1956, Åckjefyndet från Soukolojarvi. Norrbotten: 80–92. Luleå (On the find of the ackja presumably originally a boat, Sweden No. 21). Wenner, C. G., 1938, Årsvarvighet i Viskans subrecenta delta. Geologiska Föreningens Förhandlingar 60.3: 521 (Sweden No. 40 the bark boat of Byslätt). English summary. Stockholm. Wessel, A. B., 1902, Fra vå graendse modRussland: 37–8 Kristiania (Oslo) (On a Skolt Saami woman building sewn boats ill.). Westerdahl, C., 197576, Preliminary catalogue of registered objects Manuscript at Statens sjöhistoriska museum, The National Maritime Museum, Stockholm (Sweden Nos 20a, 20b). Westerdahl, C., 1978, Marinarkeologi. Något om sydda båtar. Westerdahl Allmo (eds.) Spetsbergen—land i norr: 29–32. Stockholm. (On Russian sewn boats in Norwegian Svalbard). Reprinted with alterations in Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 1984, No. 1, Stockholm. Westerdahl, C., 1979, Är verkligen Byslättfyndet en barkkanot Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 3.79: 30–1. Stockholm (Sweden No. 40). Westerdahl, C., 1980, Något om sydda båtar. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 4.80: 20–31. Stockholm (On sewn boats in the North). Westerdahl, C., 1981, Fullskaledokumentation. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 4.82: 21–6. Stockholm (On the Skeppargatan boat, Sweden No. 42). Westerdahl, C., 1982a (ed.), Kontakt I. Bottnisk Maritimhistorisk konferens (Conference on maritime history) Febr 1982. Skrifter från Örnsköldsviks museum 1, Örnsköldsvik. Westerdahl, C., 1982b, Om barkkanoter i Sverige. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 1.82: 24–5 (On birch bark boats in Sweden, Sweden Nos 2b, 8c, 28b).Stockholm. Westerdahl, C., 1982c, Maritim arkeologi i Norrbotten. Några uppgifter kring en inventering 1975–77. Norrbotten 1980–81.: 51–82 sewn boats: 63f (Sweden Nos 19, 20a, 20b). Luleå. Westerdahl, C, 1982d, Den tredje näverbåten lokaliserad. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 4/82 (Sweden No lc: 43). Stockholm. Westerdahl, C. 1983a, Björkebåten åter aktuell. Meddelanden från Marinarkeologiska Sällskapet 2/83: 35–7. Stockholm (A migration age dating proposed for the Björke boat, Sweden No. 39). Westerdahl, C, 1983b, Kulturhistoria och grottor. Svenska Grottor No. 5. Sveriges Speleolog-Förbund. Stockholm: 65 (On a tale about skin boats). Westerdahl, C, 1984, see 1978—reprint. Wright, E. V., 1976, The North Ferriby Boats National Maritime Museum Greenwich. Maritime Monographs and Reports 23. London. Zelenin, D., 1927, Russische (Ostslawische) Volkskunde. Grundriss der slawischen Philologie und Kullurgeschichte Berlin und Leipzig. Ziegler, J., 1532 (1878), Schondia. Originally Strasburg. Swedish translation, in: Ett geografiskt arbete öfver Skandinavien från år 1532. Svenska sällskapet för antropologi och geografi Geografiska sektionens tidskrift 1–78, Vol 1: 13f. Stockholm . Ågren, P. U., 1971, Sydda båtar och stockbåtar. Västerbotten No 1: 57–62. Umeå. Ågren, P. U., 1981, new edition of 1971 ref. in Meddelanden från Marinarkeologiska sällskapet 4/4: 5–12. Stockholm 1981. Åkerlund, H., 1963, Nydamskeppen. En studie i tidig skandinavisk skeppsbyggnadskonst English summary. Gothenburg.: 100 (Denmark No. 3). Citing Literature Volume14, Issue1February 1985Pages 33-62 ReferencesRelatedInformation
Referência(s)