Portal de Periódicos da CAPES

Demokratisk medvetenhet & medborgarskapande - en undersökning utifrån elevernas perspektiv

2018; International Association of Hydrological Sciences; Linguagem: Sueco

0144-7815

Mari Riise, Majd Shawish,

Social and Educational Sciences

Med den snabbforanderliga varlden i atanke och med hansyn till olika utmaningar som paverkar det svenska samhallet idag sasom extremismen, rasismen, digitalisering, klimatforandringar med mera ar det aktuellt att undersoka elevers kunskaper, upplevelser och uppfattningar om demokrati och medborgarskapande. Eleverna som ar framtida medborgare, maste fa den bildning som behovs for att tillgodose det svenska samhallets demokratiska uppdrag och behov, i syfte till att klara och ta sig an utmaningarna och starka och utveckla demokratin. Syftet ar att undersoka en grupp attondeklasselevers kunskaper och forhallningssatt till demokrati och medborgarskapande pa fyra olika skolor i Helsingborg och Malmo. Dessutom hur eleverna uttrycker sig gallande sina upplevelser av demokrati i skolan. Arbetet undersoker aven om vissa variabler, som genus, modersmal och att vara nyanland, har en betydelse angaende elevers uppfattningar och upplevelser gallande demokrati. Under arbetets gang har det blivit aktuellt att kontakta de aktuella skolornas rektorer for att ta reda pa skolans installning till elevernas mojliga rattigheter. Arbetet utgar fran elevers perspektiv men ar aven en vagledning till andra aktorer i skolan sasom larare och skolledning, sa att alla i skolan kan dra nytta av resultaten for att belysa olika viktiga fragor, i syfte till att utveckla demokrati och medborgarskapande i skolan som aligger skolans uppdrag. Arbetet har tre fragestallningar och den forsta undersoker vilka kunskaper och uppfattningar om demokrati varje grupp visar i de aktuella skolorna i arskurs atta. Den andra fragan ar att undersoka hur dessa elever upplever demokrati och sitt eget inflytande pa skolan och hur respektive skola ser pa elevers mojliga rattigheter. Den tredje fragan undersoker om det finns monster i vara resultat som pekar mot skillnader pa elevers kunskaper och uppfattningar gallande demokrati och medborgarskapande, med avseende pa olika variabler. Variabler som undersoks ar genus, modersmal och nyanlanda. For att bearbeta dessa fragor anvander vi oss av en kvantitativ enkatundersokning och en kvalitativ intervjuundersokning. Enkaten delas ut i en digital form i skolorna dar elevunderlaget och geografin skiljer sig dar tva skolor ar i Malmo och tva ar i Helsingborg. En skola i varje stad har flest elever med andra modersmal an svenska. Intervjuerna riktar sig till elevradet i arskurs atta pa de aktuella skolorna. En teoretisk referensram och tidigare forskning om amnet banar vagen for undersokningarna. Har lyfts en historisk overblick fram om skolans demokratiska uppdrag sasom aven en tidigare undersokning. Teorin belyser aven litteratur som tar upp varldens foranderligheter de sista 20-30 aren och hur dessa forandringar skapar ett behov av att se pedagogik och utbildning i ett nytt ljus och pa nya satt i ett demokratiskt samhalle. Efter detta presenteras resultaten pa de kvantitativa och kvalitativa undersokningarna. Till exempel visar enkatresultaten att eleverna har god forstaelse gallande allmanna kunskaper om demokrati men de visar olika uppfattningar nar det galler deras inflytande i skolan. Resultaten utifran olika variabler visar varierande uppfattningar och upplevelser trots att man kan konstatera att elever med svenska som modersmal visar battre forstaelse gallande allmanna kunskaper om demokrati i skolan. Nar det galler elevers upplevelser och relationer med lararna far vi ocksa varierande resultat. Utifran enkatundersokningens oppna fraga gar det att uppmarksamma att nastintill halften av alla elever uppger att de inte upplever, delvis upplever eller inte vet om de upplever demokrati i skolan. Efter enkatens resultat presenteras intervjuernas resultat dar det gar att konstatera att de skolor som omfattar mest elever med annat modersmal inte har ett fungerande elevrad jamfort med skolor dar flest elever har svenska som modersmal.