Rörelsen, Rotary och storföretagen. Om eliten i en svensk industristad
1991; Swedish Sociological Association; Volume: 1; Linguagem: Sueco
ISSN
2002-066X
Autores Tópico(s)Gender Diversity and Inequality
ResumoThe article presents a study of the elite in an industrial Swedish town, Katrineholm. Through informal interviews with a small strategic sample different aspects of the elite are analyzed, such as the road to the elite and formal and informal channels of power. It is concluded that informal channels of influence are important, but presuppose formal positions of the actors. Furthermore, the elite in Katrineholm does not constitute a 'po wer elite' in the sense of a homogeneous and coherent group. There are instead parallell and cooperating elite groups, where the strong and cohe rent labour movement, the informal network of local entrepreneurs, ban kers and higher executives, and the multinational corporations with their possibility of 'exit', are the most important actors and power resources. I denna artikel avser vi att presenters en undersokning av eliten i en svensk industristad, Katrineholm.1 Syftet ar att belysa vagar till samt strategier och resurser hos den kommunala eliten i Katrineholm via analyser av ingaende intervjuer med ett mindre antal strategiskt utvalda beslutsfattare inom politik, ekonomi och forvaltning. Studiet av eliter, de grupper som befolkar olika organisationers hogs ta positioner, har under efterkrigstiden avsatt en hel del forsknings resultat och debatter. En tankelinje kan sparas tillbaka till C. Wright Mills inflytelserika bok The Power Elite (1956). I denna traditon har man framforallt stallt fragan om hur elitgrupper pa en nationell niva ar sammansatta och samarbetar. Finns det en sammanhallen 'maktelit' pa nationell niva, som Mills havdade, eller ar det snarare fraga om kon kurrerande elitgrupper? Varifran rekryteras nationella eliter? Finns det en hog grad av 'overlappande medlemskap' mellan olika elitgrupper? Hur ser samarbetet mellan den ekonomiska och den politiska eliten ut? Vilka resurser har olika elitgrupper till sitt forfogande for att havda sina intressen?2 En annan forskningstradition beror eliter i lokalsamhallet. Denna tra dition har frambringat bade en uppsjo fallstudier av framforallt ameri kanska stader och mer principiella diskussioner.3 Forskningen har prag lats av en langdragen debatt mellan 'elitister' och 'pluralister', dar 'eli
Referência(s)